Arvskifte

Arvskifte

Vad är arvskifte?

Arvskifte är när tillgångarna i dödsboet, den så kallade kvarlåtenskapen efter en avliden person, fördelas mellan dödsbodelägarna. Ett arvskifte kan förrättas först när:

  • Bouppteckningen efter en avliden person är förrättad och registrerad hos Skatteverket.
  • En eventuell bodelning mellan dödsboet och efterlevande make/sambo är gjord.
  • När alla skulder som hör till dödsboet är betalda. 

Vid arvskiftesförrättningen ska ett skriftligt dokument upprättas, en så kallad arvskifteshandling. I handlingen ska det framkomma hur kvarlåtenskapen fördelas i lotter mellan alla dödsbodelägare. Arvskifteshandlingen ska godkännas av alla dödsbodelägare och är därefter ett bevis på att ägandet har övergått till respektive arvinge. Arvskifteshandlingen är därmed också den överlåtelsehandling som används vid ägarbyte av fastighet, aktier, bostadsrätter osv. När arvskiftet är gjort är dödsboet avslutat så när som på den sista deklarationen som ska göras året därpå.

Ni kan själva förrätta arvskifte med hjälp av vårt dokument ”Arvskifteshandling”. Ni erhåller då den blankett ni ska fylla i med fördelning av lotter samt detaljerade anvisningar om hur ni ska fylla i dokumentet samt exempel på olika uträkningar.

Hur lång tid tar ett arvskifte?

Det finns ingen bestämd tidsgräns för avslut av ett arvskifte. Dödsbodelägarna kan till exempel välja att göra ett partiellt arvskifte vilket innebär att bara en del av egendomen tas upp i arvskiftet och resten ligger kvar oskiftat i dödsboet. Förr eller senare måste dock emellertid dödsboet skiftas för att kunna vara hanterligt exempelvis efter generationsförändringar. Är dödsboet en lantbruksenhet måste däremot dödsboet skiftas, eller fastigheten säljas, inom fyra år efter slutet av det kalenderår då dödsfallet inträffade.

Hur skriva arvskifte?

När ni väl kommit fram till vad den avlidnes kvarlåtenskap består av, det vill säga efter bouppteckning, eventuell bodelning samt när eventuella skulder är betalda, ska ett arvskifte göras. Det är vid arvskiftet som kvarlåtenskapen i dödsboet fördelas mellan dödsbodelägarna i  en skriftlig arvskifteshandling. Arvskifteshandlingen är därefter ett bevis på att dödsbodelägare är ägare till den egendom som tillskiftats denne i arvskiftet. Det är också den överlåtelsehandling som används för att till exempel föra över ägande av fastigheter till den nya ägaren, för att avsluta konton osv. Det är därför viktigt att det i arvskifteshandlingen framkommer vad som finns att fördela samt hur egendomen fördelas.

Ni kan själva göra ett arvskifte med hjälp av vårt dokument ”Arvskifteshandling”. Ni erhåller inte bara själva arvskifteshandlingen utan även detaljerade anvisningar om hur ni ska fylla i dokumentet samt exempel på olika uträkningar.

Hur går arvskifte till?

Dödsbodelägarna fördelar kvarlåtenskapen i dödsboet mellan sig och upprättar en skriftlig arvskifteshandling där fördelningen framkommer. Läs mer om arvskifte här!

Vem får göra arvskifte?

Dödsbodelägarna får förrätta arvskifte själva. De kan göra det tillsammans, eller så upprättar en av dödsbodelägarna arvskifteshandlingen som övriga dödsbodelägare sedan godkänner genom att underteckna det. Det behöver således inte vara någon specifik person som ska utses för att göra arvskiftet om inte dödsbodelägarna vill det och anlitar någon utomstående.

Vad är partiellt arvskifte?

Det innebär att bara en del av kvarlåtenskapen tas upp och fördelas i ett arvskifte och resten ligger kvar i dödsboet oskiftat.

Load More