Arvskifte

Arvskifte

Vad är arvskifte?

Arvskifte är när tillgångarna i dödsboet, den så kallade kvarlåtenskapen efter en avliden person, fördelas mellan dödsbodelägarna. Ett arvskifte kan förrättas först när:

  • bouppteckningen efter en avliden person är förrättad och registrerad hos Skatteverket.
  • en eventuell bodelning mellan dödsboet och efterlevande make/sambo är gjord.
  • alla skulder som hör till dödsboet är betalda. 

Vid arvskiftesförrättningen ska ett skriftligt dokument upprättas, en så kallad arvskifteshandling. I handlingen ska det framkomma hur kvarlåtenskapen fördelas i lotter mellan alla dödsbodelägare. Arvskifteshandlingen ska godkännas av alla dödsbodelägare och är därefter ett bevis på att ägandet har övergått till respektive arvinge. Arvskifteshandlingen är därmed också den överlåtelsehandling som används vid ägarbyte av fastighet, aktier, bostadsrätter osv. När arvskiftet är gjort är dödsboet avslutat så när som på den sista deklarationen som ska göras året därpå.

Ni kan själva förrätta arvskifte med hjälp av vårt dokument ”Arvskifteshandling”. Ni erhåller då den blankett ni ska fylla i med fördelning av lotter samt detaljerade anvisningar om hur ni ska fylla i dokumentet samt exempel på olika uträkningar.

Hur lång tid tar ett arvskifte?

Det finns ingen bestämd tidsgräns för avslut av ett arvskifte, om det inte finns en lantbruksfastighet i dödsboet vill säga. Då måste däremot ett arvskifte ske, eller fastigheten säljas, inom fyra år efter slutet av det kalenderår då dödsfallet inträffade. I övriga fall kan dödsbodelägarna exempelvis välja att göra ett partiellt arvskifte inledningsvis. Det innebär att bara en del av egendomen tas upp i arvskiftet och resten ligger kvar oskiftat i dödsboet. Huruvida dödsbodelägarna kommer överens eller ej är ju också en faktor som påverkar hur lång tid arvskiftet tar. Förr eller senare måste dock emellertid dödsboet skiftas för att kunna vara hanterligt, exempelvis efter generationsförändringar. I de fall när dödsbodelägarna inte kommer överens kan tingsrätten utse en skiftesman att genomföra arvskiftet. Skiftesmannen kan genomföra ett tvångsskifte om det är tydlig osämja bland dödsbodelägarna. Det går alltså inte att ge ett klart svar på frågan om hur lång tid ett arvskifte tar, det varierar från fall till fall.

Hur skriva arvskifte?

När ni som är dödsbodelägare väl kommit fram till vad den avlidnes kvarlåtenskap består av ska ett arvskifte genomföras. Vad kvarlåtenskapen består av får man reda på efter att

  • bouppteckning är registrerad,
  • eventuell bodelning mellan dödsboet och efterlevande sambo/make är genomförd,
  • eventuella skulder är betalda.

Det är vid arvskiftet som kvarlåtenskapen i dödsboet fördelas mellan dödsbodelägarna i en skriftlig arvskifteshandling. Arvskifteshandlingen är därefter ett bevis på att dödsbodelägare är ägare till den egendom som tillskiftats denne i arvskiftet.

Arvskifteshandlingen är också den överlåtelsehandling som används för att till exempel föra över ägande av fastigheter till den nya ägaren, för att avsluta konton osv. Det är därför viktigt att det i arvskifteshandlingen framkommer

  • Vad som finns att fördela
  • Värdet på egendomen som ska fördelas
  • Hur egendomen fördelas.

Ni kan själva göra ett arvskifte med hjälp av vårt dokument ”Arvskifteshandling”. Ni erhåller inte bara själva arvskifteshandlingen utan även detaljerade anvisningar om hur ni ska fylla i dokumentet samt exempel på olika uträkningar och hur ni ska skriva.

Uppstår det frågor när ni ska fylla i ert dokument kan ni alltid höra av er till oss så hjälper vi er, support ingår alltid!

Ni kan läsa mer om hur ett arvskifte går till samt vad som händer när någon avlider här: Arvskifteshandling.se

Hur går arvskifte till?

För att ett arvskifte ska kunna ske ska följande vara klart:

  • En bouppteckning ska vara upprättad och registrerad hos Skatteverket.
  • Eventuellt testamente efter den avlidne ska ha vunnit laga kraft.
  • Eventuella legat enligt testamente är utdelade.
  • Eventuell bodelning mellan dödsboet och efterlevande make/sambo ska vara klar.
  • Dödsboets alla skulder är betalda.

Innan arvet fördelas ska dödsboets alla tillgångar skrivas upp och värderas. Gör man arvskiftet i nära anslutning till bouppteckning eller bodelning kan alltid värden därifrån användas. Har det gått en längre tid kan dödsbodelägarna behöva komma överens om nytt värde på kvarlåtenskapen. Dödsbodelägarna fördelar därefter kvarlåtenskapen i dödsboet mellan sig, enligt lag eller enligt den avlidnes testamente i ett arvskifte. Denna fördelning ska framkomma i en skriftlig arvskifteshandling. Arvskifteshandlingen är därefter det dokument som är beviset på att respektive dödsbodelägare nu är ägare till den fördelade egendomen. Dokumentet är också det som används för att söka lagfart på ärvda fastigheter och för att ändra ägare på bostadsrätter osv.

Är dödsbodelägarna eniga om hur arvet ska fördelas kan de själva förrätta arvskiftet och upprätta arvskifteshandlingen.

Klicka här för att ladda ner alla dokument ni behöver för att själva göra ert arvskifte på Juridiska Dokument!

Klicka här för att läsa mer om vad som händer när någon avlider och hur alla processer går till sådana gånger på Arvskifteshandling.se!

Vem får göra arvskifte?

Dödsbodelägarna får förrätta arvskifte själva om alla är överens om hur kvarlåtenskapen ska fördelas. De kan göra det tillsammans, eller så upprättar en av dödsbodelägarna arvskifteshandlingen som övriga dödsbodelägare sedan godkänner genom att underteckna det. Det behöver således inte vara någon specifik person som ska utses för att göra arvskiftet om inte dödsbodelägarna vill det och anlitar någon utomstående.

Många begravningsbyråer erbjuder sina tjänster vad gäller både bouppteckning och arvskifte, men ni kan även vända er till jurister och advokater om hjälp. Är ni dödsbodelägare osams och inte kan komma överens kanske ni behöver ansöka om en skiftesman genom tingsrätten. Har ni varit osams hela vägen från bouppteckningen och redan har en boutredningsman kan denne också få fortsätta med arvskiftet.

En skiftesman utses av tingsrätten och ansvarar endast för att skifta arvet när dödsbodelägarna omöjligt kan komma överens. Inledningsvis försöker skiftesmannen givetvis få dödsbodelägarna att komma överens om en gemensam lösning på skiftet. Är detta inte möjligt kan ett tvångsskifte förrättas.

Klicka här för att ladda ner alla de dokument ni behöver för att själva göra ert arvskifte på Juridiska Dokument!

Vad är partiellt arvskifte?

Det innebär att bara en del av kvarlåtenskapen tas upp och fördelas i ett arvskifte och resten ligger kvar i dödsboet oskiftat. Eftersom det inte finns någon tidsgräns när ett arvskifte ska vara förrättat kan partiella arvskiften ske. Denna lösning kan vara lösningen i vissa fall, men med åren blir hanteringen av dödsboet mer och mer svår. De ursprungliga dödsbodelägarna kanske avlider vilket gör att det tillkommer nya, och många gånger också fler, dödsbodelägare med nya tankar och viljor om hur saker ska se ut. Försök därför i det längsta alltid göra klart ett arvskifte i rimlig tid.

Exempel på orsaker till att ett partiellt arvskifte sker:

  • Dödsbodelägarna inte är överens om hur allt ska skiftas, men vill skifta sådant de är överens om för lättare hantering av dödsboet.
  • Dödsbodelägarna vill snabbt fördela endast viss egendom men vill ha längre tid på sig för resten av fördelningen.
  • Det finns aktier som dödsbodelägarna vill låta ligga kvar i dödsboet för bättre vinstutdelning senare.
  • Dödsboet vill fortsätta att driva företag i dödsboet.

Vill ni läsa mer om arvskifte och vad som händer när någon avlider kan ni besöka vår informationssida: Arvskifteshandling