För att ett arvskifte ska kunna ske ska följande vara klart:
- En bouppteckning ska vara upprättad och registrerad hos Skatteverket.
- Eventuellt testamente efter den avlidne ska ha vunnit laga kraft.
- Eventuella legat enligt testamente är utdelade.
- Eventuell bodelning mellan dödsboet och efterlevande make/sambo ska vara klar.
- Dödsboets alla skulder är betalda.
Innan arvet fördelas ska dödsboets alla tillgångar skrivas upp och värderas. Gör man arvskiftet i nära anslutning till bouppteckning eller bodelning kan alltid värden därifrån användas. Har det gått en längre tid kan dödsbodelägarna behöva komma överens om nytt värde på kvarlåtenskapen. Dödsbodelägarna fördelar därefter kvarlåtenskapen i dödsboet mellan sig, enligt lag eller enligt den avlidnes testamente i ett arvskifte. Denna fördelning ska framkomma i en skriftlig arvskifteshandling. Arvskifteshandlingen är därefter det dokument som är beviset på att respektive dödsbodelägare nu är ägare till den fördelade egendomen. Dokumentet är också det som används för att söka lagfart på ärvda fastigheter och för att ändra ägare på bostadsrätter osv.
Är dödsbodelägarna eniga om hur arvet ska fördelas kan de själva förrätta arvskiftet och upprätta arvskifteshandlingen.