Laglotten är hälften av arvslotten. Arvslotten är hela den lott av förälderns kvarlåtenskap som särkullbarnet har rätt till. Skillnaden mellan särkullbarn och gemensamma barn gällande arv ligger i att särkullbarn har rätt att få ut minst sin laglott direkt vid förälderns bortgång medan gemensamma barn måste vänta tills båda föräldrarna avlidit innan de får ut någon som helst del av sitt arv.
Exempel 1, makar utan testamente:
Make 1 har tre särkullbarn och ett gemensamt barn tillsammans med Make 2, det vill säga totalt fyra barn. Make 1 avlider och dennes kvarlåtenskap ska därmed delas upp i fyra delar. Tre av barnen är särkullbarn och har rätt att få ut hela sin arvslott direkt vid sin förälders bortgång. Särkullbarnen ska alltså ha ¼ var av Make 1:s kvarlåtenskap medan Make 2 får förfoga över ¼ ,det gemensamma barnets andel.
Exempel 2, makar med testamente:
Make 1 har tre särkullbarn och ett gemensamt barn tillsammans med Make 2, det vill säga totalt fyra barn. Make 1 avlider och dennes kvarlåtenskap ska därmed delas upp i fyra delar. De tre särkullbarnen har nu endast rätt till sin laglott, det vill säga halva arvslotten. Resterande del får de i efterarv när Make 2 avlidit eller på annat sätt, beroende på hur testamentet är upprättat.
Särkullbarns rätt till arv går före efterlevande makes rätt till arv. Makar med särkullbarn måste således upprätta ett testamente för att ärva varandra.